somliga går med trasiga skor

men vad gör väll det? själv går jag med en trasig själ. har varit så så länge jag kan minnas vilket är underligt. undrar om det är så att vi född med det eller kanske väljer vi att ha det på det här sättet? om jag har gjort ett medvetet val var det ett extremt dåligt val kan jag bara konstatera nu. måtte det bli läkt snart. har hört att man inte får mer än vd man klarar men nu börjar jag undra. vilken människa ska behöva mista sitt barn? varför är vi skapta till att må dåligt? varför kan vi inte bara få leva i en skön tillvaro utan en massa problem? har vi kommit så långt att vi inte kan uppskatta allt det positiva i livet utan ha ha en massa tråkigheter runt oss? lycka för mig är att känna mig glad åt mina underbaraa barn och att få gå en hel dag utan förkylning eller annat piss som jämt hamnar hos mig på ljunghällsvägen. om jag får välja i mitt nästa liv kan någon då vara så djävla snäll och berätta för mig att jag behöver inte mer tråkigheter har gjort mitt så nöj dig med att må bra för fan. hoppas på en snabb väning nu för stupet är nära...väntar på att telefonen ska ringa så det blir slut på surret i skallen LOVE xoxo